Skip to content

Brexit ingen katastrof

2016-06-24
tags:

Ett Brexit utmålas av ekonomer, företagsledare och politiska kommentatorer som ett ekonomiskt Ragnarök. Handeln med GB kommer att avstanna, London töms på finansiella företag, arbetslösheten i GB ökar och EU-toppar hotar GB att landet kommer att straffas ekonomiskt och politiskt om man inte stannar kvar i unionen. Nervositeten och osäkerheten är påtaglig, kanske också berättigad? Nischbanken Avanzas Pekka Kääntä verkar inte så orolig:

”Allt fler oberoende röster tycks dock tona ner den ekonomiska innebörden av en Brexit. Ett skäl som lyfts fram är att det är själva osäkerheten kring valresultat som i sig gör placerare nervösa. Med omröstningen ur världen är en revansch för nedtryckta tillgångar inte osannolik.”

 

Motsatt åsikt har Europeiska rådets permanente ordförande Donald Tusk i tyska Bild: ”As a historian I fear Brexit could be the beginning of the destruction of not only the EU but also Western political civilisation in its entirety,” (Som historiker fruktar jag att ett Brexit kan inleda en nedmontering inte bara av av EU utan också av hela den västerländska politiska civilisationen.)

Handel och köpenskap har under mänsklighetens historia alltid hittat vägar och möjligheter att göra affärer och i dagsläget underlättar avtal inom t ex WTO och EES internationell handel. Norge, Island och Schweiz har inte gått under för att de står fria från EU.

Inom EU har medlemmarna motstridiga federala ambitioner. Omvärlden kan även se kritiskt på EU:s demokratiska underskott och klåfingrighet när Bryssel lägger sig i nationell lagstiftning och andra lokala regelverk och traditioner. Samtidigt försöker EU på ett övergripande plan stävja miljöfarlig verksamhet och pressa på för yttrandefrihet bland de medlemsstater som tydligt går åt fel håll. Ansökande stater får checklistor med krav på hur demokrati och mänskliga rättigheter ska vara uppfyllda innan inträde. Men flera medlemmar bedriver en politik som går stick i stäv mot unionens policy för yttrandefrihet. Vad har EU att sätta emot dessa regelbrytande medlemmar och hur kan man tvinga fram förändringar av den trögflytande byråkrati som belastar unionen? För en utomstående framstår vidare det okontrollerade inflytande horderna av lobbyister och betalda påtryckare har vid viktiga beslut i ekonomiskt kontroversiella frågor (kapital mot miljö) i parlament och utskott.

1994 folkomröstade Sverige om medlemskap i EU: 52,3 procent röstade för, 46,8 procent röstade mot och 0,9 procent röstade blankt. Så mycket falska förespeglingar som spreds inför valet får man nog leta efter i svensk politik. Ja-sidan använde t ex ordet ”harmonisera” när man skulle förklara att Sverige i själva verket utan så värst mycket ifrågasättande måste anpassa sig till kommande nya påbud. ”Anpassa” var liksom inte ett politiskt korrekt ord för ja-sidan och det kan man ju förstå. Sedan inträdet verkar Sveriges regeringar vilja vara bäst i klassen och lyder minsta vink från EU, raskt låter man skriva om lagar och anpassar sig till Bryssel utan att frågorna ventileras politiskt i det offentliga samtalet. Fenomenet kallas något förskönande ”demokratiskt underskott” och är ett allvarligt problem för EU:s trovärdighet och förankring bland medborgarna.

nixeu

Ett eventuellt Brexit blir förmodligen inte någon katastrof för GB eller EU eller världen. Om britterna röstar för ett utträde kommer det att röra om rejält i EU:s något uppblåsta maskineri där ekonomiska frågor hittills varit de drivande kuggarna. Unionen har agerat raskt i ekonomiska frågor om t ex kapitalets och arbetskraftens rörlighet, men de politiska och demokratiska aktiviteterna har halkat flera år efter kapitalets framgångsrika landvinningar.

Text till bilden intill. Mannen till vänster: ”Vi vill så gärna exportera den svenska modellen…”
Mannen till höger: ”… för gott!” Propagandaaffisch från Nej till EU 1993-94

Ett Brexit utesluter inte fortsatt och utökat samarbete inom handel, miljö och utbildning inbördes mellan Europas stater och utåt mot övriga världen. Bryssel kommer att dra öronen åt sig och minska det otillbörligt petande i nationell lagstiftning. Här finns förstås en konflikt mellan stater som inte prioriterar t ex miljöförbättringar och fördjupad demokrati och de som vill avancera. Kanske kommer EU efter ett Brexit att koncentrerar sig mer på politiska strategier för en hållbar utveckling och vidhängande lagstiftning. En sådan reform skulle öka EU:s legitimitet och acceptans bland medborgarna och därmed  göra det lättare att driva en framgångsrik politik mot bromsklossarna.

Vad som händer i Wales och Skottland efter ett eventuellt Brexit komplicerar situationen. Skottarna sa med 55,3 % i en folkomröstning 2014 nej till att lämna GB, men det finns krav på ny omröstning vid ett Brexit. Wales får stora ekonomiska jordbrukssubventioner från EU, kanske vill man rösta för att lämna GB men stanna kvar i EU?

 

Fredag morgon 24/6 får vi reda på hur omröstningen gick.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: